”FÖRLÅT DET VAR VERKLIGEN INTE MENINGEN...!”

 
 
 
Förlåt mina Kära föräldrar på andra sidan Regnbågen
 
🌈🌟🌟🌹🌹
 
I min egen sorg har jag glömt bort dagarna då mina Kära Föräldrar gick över till Andra sidan 💌 ❤️❤️
Ibland räcker tankarna inte till att "minnas" allt, när man själv inte är på "topp" 🥺🙏💞
Det är första gången det har hänt, men jag tror att de förlåter mig❣️
Min goe lille Far gick över den 22/1 för 12 år sedan och min söta lilla Mamma den 8/2 för 5 år sedan❣️
Tänk vad tiden går, som man brukar säga...
Minns däremot starkt när de gick över...
Far somnade in på Medicinen på Helsingborgs lasarett efter att ha fått lunginflammation som man ofta får då man har MS, som min lilla Far hade. Jag o Mamma vakade över honom där, Mamma fick in en säng, så hon låg bredvid sin stora Kärlek och höll honom i handen. Själv låg jag hopkrupen mellan 2 fåtöljer och det var inte det skönaste precis. Så länge jag kan minnas har jag funnits där för dem och de för alla oss!
I ett par nätter låg vi där, min syster avlöste mig nån timme men ringde efter mig nån timme senare. Det kändes tungt att se vår lille Far så sjuk och ledsen, hans tal hade svikit honom helt o ögonen tårades hela tiden🥺😢
 
Far fick hjälp att somna in till slut, läkaren tyckte inte att det var ett värdigt Liv i respirator. Det kan jag hålla med om, men att ställa frågan till mig o Mamma om det var ok att hjälpa honom somna in kändes verkligen inte ok! Vi ville ju att han skulle leva tillsammans med oss hans familj! Så här i efterhand förstår jag ju att han menade väl och ville Fars bästa🙏❤️
Jag minns så väl hur han kämpade och väntade till den 22/1! Till och med då visade han vilket ❤️ han hade! Den 21/1 är min brors födelsedag jag kände hans tankar och strax efter 1 på natten somnade han in lugnt och stilla🌟🌹🌟min Älskade lille Far.
Minuterna innan blev det som en vit "dimma runt hans säng o Far fick en extra hand som han sträckte ut till mig, eftersom Mamma o min syster höll honom i varsin hand. Han såg min sorg o själv stod jag just då i något som verkade hopplöst att lösa...Jag böjde mig över honom och pussade honom på kinden och torkade hans tårar det var som om han ville säga åt mig att det ordnar sig! Jag viskade i hans öra att jag lovar att ta hand om Mamma ❤️ Då hörs ett knäppande ljud som det lät som när man släckte en lampa. Det blev mörkt en sekund och ett lugn spreds i rummet. Både Mamma o min syster blev rädda o frågade vad var det? Det var Far som har gått över men vi kan vara lugna förklarade jag för han blev hämtad med Kärlek 🌹
Bara minuten innan det knäppande ljudet, såg jag att "Moster Lisa" som vi kallade henne - Mormors syster kom in i rummet. Hon stod där i sin blommiga klänning o vita förkläde o med sitt långa hår flätat och sträckte ut sina händer för att ta emot vår lille Far❣️Så tryggt det kändes ❤️❤️ 

Jag berättade det för Läkaren vad jag hade upplevt! Han sa jag har själv upplevt nåt liknande, var tacksam att du kan se och bär din vackra upplevelse i ditt ❤️ Han förstod - så fint sagt och jag har ju min Gåva sedan barnsben så länge jag kan minnas🙏

❤️💌❤️
 
 
 🌟🌹🌟🌹🌟
 
Mamma somnade in på Äldreboendet efter att inte ha varit där så länge tyvärr. En sorglig historia 😢🥺 Jag skulle hälsa på henne vilket jag försökte ett par ggr i veckan! Det var ju bara en station emellan oss med tåget. Just den dagen kände jag mig förkyld o frågade hur Mamsen mådde. Hon är så pigg o glad o vi får lite underhållning här idag svarade sköterskan. Då stannar jag hemma o kryar på mig till imorgon sa jag. Minuten efter ringer telefonen o min syster säger jag ska jobba så du får möta upp på lasarettet Mamma, är på väg in dit med Ambulans!? Konstigt sa jag, jag har ju precis pratat med dem!? Då visade det sig att de hade hittat Mamma i badrummet liggandes orörlig hon hade fallit illa!
 
Så jag tog en taxi till sjukhuset kommer in på Akuten och blir hänvisad till Medicinavdelningen. Mitt på golvet i en fyrkant står massor med personal o pratar om vad de ska göra för kul i helgen m.m. Jag ber om ursäkt men jag undrar var min Mamma finns, säger jag efter att jag hade stått där en bra stund. Vad heter hon frågar de och jag säger hennes namn. Kan det vara hon som ligger där säger en av personalen?!
Jag går in o tittar själv eftersom ingen bemödade sig att följa med mig! Där ligger min lilla Mamma utan filt eller nån som bryr sig och hennes tunga var svullen och stor "smultrontunga" och hon var så uttorkad!! Det enda hon kunde få fram var aj aj aj och hon var inte vid medvetande 🥺😢❣️
Jag pussade henne på kinden sen gick jag ut o bad om hjälp! Då fräser en av de yngre manliga läkarna till mig och säger menar du på fullt allvar att vi ska in till "hon där" min lilla Mamma alltså, när vi har fått in en liten flicka som har olyckats...?! Men ni är ju många som står här nån av er kanske kan hjälpa oss? Då kommer en ung kille och tjej som går på utbildning till Läkare. Vi ska hjälpa dig sa dem och de jobbade helhjärtat❣️
Det vi upplevde den dagen och en bit in på natten då två trevliga ambulansmän hämtade oss till Landskrona sjukhus, det har jag aldrig varit med om där!! Lyckades vi pricka in fel dag eller? Jag minns när de långt om länge kom med mat till Mamma som inte var vid medvetande, då frågade jag om jag kunde äta det men de det gick inte för sig! Jag lämnade inte min lilla Mamma en enda sekund! När vi kom till Landskrona då kom tårarna... En sköterska frågar om jag hade ätit något under alla dessa timmar,  vilket jag inte hade gjort. Hon kramade mig o sa vet du vad nu tar vi hand om din Mamma o så får du lite mat o tänker bara lite på dig själv. Vilken värme jag möttes av, så som man önskar att alla inom vården är, åter igen jag har alltid själv mötts av en underbar personal inom vården och det är jag tacksam för kära alla ni Änglar❣️
En annan sköterska kom in med en bricka med massor av gott o ett litet tänt ljus! En kudde jag skulle lägga bakom min rygg i den hårda fåtöljen och ett leende som värmde🤗
Jag fick reda på att Mamma hade fallit så illa att hon hade brutit bäckenet och höger överarm. Detta gjorde man inget åt, utan återigen efter 2 dagar blev jag uppringd att jag skulle möta upp på vårdhemmet. Jag ringde en taxi o åkte dit. Då kommer en "bårtaxi" med Mamma som hade kört över guppiga vägar från Landskrona. De trevliga killarna som körde berättade att hon hade skrikit hjärtskärande hela vägen o kunde inte säga något alls mer än ajaj.
Jag tror att om jag berättade vad som sen hände på vårdhemmet, så tror jag de flesta hade fällt en tår, men det bär jag med mig i min tunga ryggsäck 🎒 

Jag fick in en säng bredvid mammas så att jag kunde hålla hennes tunna och rynkiga lilla hand. Mamma som var en pigg o glad person, blev en rädd och tillbakadragande liten Mamma, efter att hon från första dan kommit in på vårdhemmet. Det var hennes egna önskan eftersom våran Far inte mer fanns vid hennes sida. Ett mer sammansvetsat o kärleksfullt par, får man leta efter. Saknaden blev hel enkelt för stor o Mamma hade hoppet att det skulle vara lättare att träffa andra människor i samma sits, men så blev inte fallet eftersom det enda rum de hade att erbjuda var på avdelningen för dementa äldre. Ingen pratade o jag blev liksom deras lilla hjälpreda så småningom. Jag tränade lite allmänna frågor som vad heter vår kung, vad är det för dag idag o lite lättare frågor. De älskade när jag kom på besök o då slapp de även vänta på kaffet o den lilla kakan. Jag erbjöd mig eftersom jag är uppvuxen med att man ska hjälpa till! Det lärde sig personalen snabbt, att när jag var där så fixade jag det o det gjorde jag  så gärna ❣️Min Mamma blev så stolt o berättade varje gång, att det är min dotter - goa lilla Mor söta du😘🙅‍♀️
Tre dagar o nätter var jag där o jag fick ingen kontakt med min lilla Mamma. Jag hade sällskap utav 2 olika tjejer som brukar vaka hos äldre. Vi fick en fin kontakt o de var verkligen ett stort stöd! Syster Helsingborg kom med jämna mellanrum o gav Mamma sprutor mot det onda som skulle lindra...!
Jag lutade mig fram o sjöng "Kärleksbrev i sanden" och "Jag ska måla hela världen lilla mamma", sånger som hon älskade speciellt när vi två töser sjöng dem o jag spelade gitarr till! Vi var mycket ute o underhöll förr!
Efter en stund försöker hon resa sig o pekar på väggen och säger "men åh"! Jag ser min käre Far sträcka ut sina händer för att ta emot henne❤️❤️🙏🥺 Så jag viskar i hennes öra släpp taget Mamma lilla det är ok, var inte rädd Far tar hand om dig o du vet att jag Älskar dig jättemycket! Då slår hon upp sina vackra blå ögon o ler emot mig o den sista sucken kom o befriade henne från all smärta som hon inte kunde sätta ord på själv😘🌹🌟🌟
Mamma o jag var väldigt tajta o fanns där alltid för varandra, jag grät inte då, det kom vid begravningen. Jag var med o klädde henne i sin nya vackra blommiga klänning i regnbågens alla färger, vit liten kofta o flickorna på avdelningen var ute o plockade lite vårblommor som hade kommit upp o gjorde en liten bukett som hon höll så vackert med knäppta händer på sitt bröst💌❣️

På begravningen var det tänkt att vi skulle sjunga i stämmor "När jag var liten ...!"
En gammal sång från förr så vacker!
Men då kom mina tårar, jag fixar inte sjunga sa jag! Istället skrev jag en lång o vacker dikt till henne. Jag hade kommit överens med prästen att om jag inte heller klarade att läsa den, så skulle hon göra det. Jag gick fram o ställde mig vid den vackra blomsterprydda vita kistan och benen skakade. Så viskade "någon" håll din hand på kistan vilket jag gjorde! Då kände jag den kärleksfulla o varma styrkan från min Mamma och jag läste min dikt för henne🙏🌹🌟
Så stolt jag kände mig att jag faktiskt fixade det...med❣️
 
Så mina kära följare ni förstår säkert vilka  underbara föräldrar jag hade❤️❤️
Och de kommer o besöker mig titt som tätt o speciellt nu i min egen stora sorg.
Tack för att ni båda finns i mitt Liv både tidigare och nu
Er Ea - Lea 😘
💌🙏🌟🌟
 
Jag är tacksam för Livet❣️
 
🌟💜💜💜💜💜🌟
 
↑